Undanflykter

Det var ett tag sen. Varför viker jag mig för, som jag alltid gör? Bara bend over och ta skiten, känns det som varje gång. Blir lika illamående och svag efteråt precis som förr. Måste försöka ändra på det, måste vara starkare. Men det är ju så jävla svårt, när man är så jävla rädd.

Sorterat papper och städat undan skräp i timtal nu, det verkar nästan som att den tillsynes ändlösa högen papper är slut. Därmed har jag uppfyllt mitt nyårslöfte detta år, det enda jag hade, hurra för mig. Det var nog första gången tror jag, å andra sidan kan jag inte minnas att jag haft några speciella nyårslöften tidigare.

Nu ska jag "storhandla" för det som är kvar av veckan, sen köpa böcker för 2000 kr. Japp, det stämmer, tvåtusenjävlakronor! Men det är i och för sig kurslitteratur för hela terminen, så behöver jag aldrig oroa mig för det sen. Så det kan det ju vara värt!

Och tack för att du lyser upp min dag som bara du kan.

Dags att sätta fart med slutspurten på sista tentan för kursen. Har hunnit med en massa saker, både roliga och helt underbart tråkiga saker jag helst sluppit, men nu är det alltså dags för sista programpunkten för idag på den söndriga Postit-lappen. Att plugga.

En dag av dis i en grå stad

Röken stiger och flyr med vinden

Den ber mig att följa den igen

Jag flyr tillbaka likt skuggan från ljuset

För att åter finna mig själv ensam

Pluggar på riktigt och det går framåt, faktiskt.

En utsträckt hand i mörkret

Du öppnade mina ögon

För en värld jag aldrig vågat se

 

Dina ord smekte mig som en vind

I sommarsolens varma sken

Som föll likt glitter i dina ögon